Hej hopp!

Inte gjort knappt någon nytta alls idag, träffade älsklingen i en sådär 10 min. Tråkigt! (att det bara var 10 minuter då alltså) att träffa honom är nåt av det bästa jag vet. Längesen jag vart såhär glad av någon. Tack för att du är du å för att jag får kalla dig för min!
Sedan har jag i alla fall slappat, tvättat och donat litegrann. Men knappt rört Naturkunskapen alls idag. Tio poäng till mig för mitt super intresse i pluggandet!
Och lite bitter är jag, över mig själv just nu. Jag är nog lite små korkad i alla fall, varningsklockorna ringer och ändå lyssnar jag inte .. Varför lyssnar man inte när man hör varningsklockorna? Det är som att höra brandlarmet och skita i att springa ut, eller som idioterna i skräckfilmerna som hör ljud och går ensamma in i mörka rum efter ljudet, för att sedan dö eller bli skadade and so on. Men jag vill då inte förstöra någonting, trivs väldigt finemang as bra suveränt som livet är nu så det förflutna får gärna stanna där det är, nuet vill jag älska och framtiden vill jag ska fortsätta se ljus och klar ut för det är ju där jag ska spendera resten av min tid.



Du gör mig lycklig och sen spelar resten faktiskt ingen roll.