Varför säger folk så himla mycket om känslor, man kan beskriva dem. Man kan beskriva någon som den viktigaste personen i ens liv, en person som ger den andre en guldkant i tillvaron. En person som ger en lycka, spänning, kärlek, vänskap och värme. Men sen när man förklarat allt det där är det som om man får något slags frikort att skita i resten(dvs bete sig som en idiot). Man kan gärna gå så långt att man beskriver sina känslor för den andre men sedan att upprätthålla det man sagt och bete sig därefter det verkar tamejfan omöjligt.

Och ni idioter till killar som tänker falla för mig, tycka om mig, få mig att tycka om er. Håll fast vid det för jag är fan trött på att ni ska bli tillsammans med mig, ge mig lycka å sedan vända mig ryggen. VISST MAN KAN HITTA FEL, man kan ångra sig och känna att personen är fel för en MEN KOM FÖR FAN INTE TILLBAKA och säg att ni ångrar er.

Antingen tycker man om någon eller så gör man det inte. Det finns inget mellanting och jag vill inte vara det mellantinget om du den där någon är så dum att tro att ett mellanting finns. Nu är jag förbannad.

Sluta göra slut med mig om ni ändå inte vill det, med mig finns inte 14 chanser. Kanske två.